Education of Eira

Min tolkning av hur man kan presentera innehållet i en portfolio. Ingår som examinationsform på lärarhögskolan i Stockholm.

2006-01-11

Litteraturseminarium 3

Läslogg skriven för följande böcker:


Skolverket (1999) Överenskommet! Fem internationella överenskommelser som ligger till grund för de nya läroplanerna

Hållbar utveckling i praktiken (2004) Myndigheten för skolutveckling

Malmberg, C., Olsson, A. (1995) Miljöperspektiv. Stiftelsen Håll Sverige Rent

Malmberg, C., Olsson, A. (1997) Miljömosaik. Stiftelsen Håll Sverige Rent


Läslogg:

Text

”Artikel 31

1 Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek
och rekreation anpassad till barnets ålder samt rätt att fritt delta i
det kulturella och konstnärliga livet.

2 Konventionsstaterna skall respektera och främja barnets rätt att till
fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och skall uppmuntra
tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell
och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet.”

Sid 77 Skolverket (1999) Överenskommet! Fem internationella överenskommelser som ligger till grund för de nya läroplanerna.

Mina kommentarer

Mycket av det som står i FNs deklaration om barns rättigheter är numera självklarheter – åtminstone här i Sverige. Men att barn måste ha rätt av vara barn är inte självklart ens här. Jag tror att vi varit så förblindade av våra egna ambitioner att ”vara duktiga” och att hålla en hög kunskaps- och utbildningsnivå i det här landet, att vi lite grann glömt bort att barnen inte bara utvecklas och lär under skolans ordnade former utan att fritiden och leken är minst lika viktiga. Dock har det hänt mycket på den fronten bara de senaste åren, och många kommuner satsar nu resurser på att kunna erbjuda en stimulerande och intressant miljö för barnen både under skoldagen och efter skoldagens slut. Jag visste att detta fanns inskrivet i deklarationen, men inte exakt hur det var formulerat. Däremot verkar många andra bli förvånade över denna del av innehållet i barndeklarationen och det var för att belysa denna del av deklarationen om barns rättigheter som jag valde att lyfta fram denna artikel specifikt. Ytterligare en orsak till att jag valde just denna del är att jag anser det vara mycket viktigt att barn tillåts vara barn och att leken är ett av de viktigaste leden i barnens fysiska och psykiska utveckling.

Text

”Djurförsöksdiskussion

På Östra skolan i Nyköping hade lärarna valt ett annat sätt att ta upp frågor om miljöetik och miljömoral. Här hade eleverna diskussioner i mindre grupper, om ungefär sju elever. Den studerade lektionen handlade om djurförsök. Eleverna hade förberett sig innan diskussionen genom att läsa och skriftligt kommentera en text om djurförsök.

Vad hände?

Eleverna förde livliga diskussioner kring bland annat frågor om djurens rättigheter och värde, om alla djur har samma rättigheter och värde, om djuren har känslor och kan tänka, vad som var bra och dåligt med djurförsök och varför vissa vill stoppa djurförsöken. Då diskussionerna berörde djur som låg vissa av eleverna varmt om hjärtat hamnade de lätt i försvarsställning gentemot andra i gruppen. Intressant är också att djur som eleverna har en relation till, t.ex. det egna marsvinet eller den egna hunden, värderades högre än andra. Detta skapade debatt.

Kommentarer

Liksom under lektionen ”Heta stolen” kopplar eleverna även här mycket till sina egna erfarenheter och sitt eget liv. Frågan om djurförsök väckte stort engagemang hos eleverna. Ofta hann de knappt vänta på sin tur att säga sina åsikter och då åsikterna skiljde sig åt väckte det ofta starka känslor hos eleverna. Flera av eleverna använde sig av sina förberedda kommentarer. Detta arbetssätt kan tänkas underlätta deltagandet i diskussionerna för dem som inte är så vana. Att ha en relation till ett visst djur eller en viss typ av natur tycks ha särskild betydelse och därmed också konsekvenser för hur vi handlar och värderar. Ett exempel är diskussionen där marsvin värderas högre och tillskrivs fler egenskaper än andra djur, beroende på att eleven har ett marsvin hemma.”

Sid 89 Hållbar utveckling i praktiken (2004) Myndigheten för skolutveckling.

Mina kommentarer

Detta stycke valde jag för att jag tycker det är ett bra exempel på hur man kan arbeta med värderingsövningar på ett sätt som direkt anknyter till eleven själv och elevens omedelbara närmiljö. Om man ska förklara processer som förekommer i till exempel internationella förhandlingar kan det vara bra att börja med något som är lättare att få grepp om, t ex med en fråga som rör djurens eventuella rättigheter. Att eleverna får tid till förberedelser kan vara bra eftersom de då ges möjlighet att fundera över varför de tycker som de gör och om det finns situationer där de skulle kunna handla tvärtemot sina ideologiska föreställningar, t ex under krig eller hungersnöd. Det är också bra att motsatta åsikter kan få komma till tals. Detta kan vara ett bra sätt att skapa tålamod och förståelse för andra människor och deras åsikter. Det jag däremot saknar i ”heta stolen” övningen (beskrivs i kapitel 2 sid 57) är en distinktion mellan de som väljer att sitta kvar för att de inte håller med och de som sitter kvar för att de inte tagit ställning. Att eleverna ska ha rätt att inte ta ställning är viktigt men man borde skilja mellan de som inte håller med och de som väljer att inte ta ställning eftersom rätten att inte ta ställning också är en viktig del av den demokratiska processen. Dessutom kan det finnas en risk med att inte denna särskiljning görs eftersom vissa kanske väljer att sitta kvar av bekvämlighetsskäl, trots att de egentligen har en åsikt. Ett sätt att utveckla metoden skulle därför kunna vara att de som vill ”passa” helt enkelt ställer sig upp vid stolen utan att byta plats. Då blir det synligare att de valt att inte välja sida och deras roll i övningen blir tydligare. Detta skulle kunna leda till diskussioner om varför det ibland kan vara svårt att välja sida och att rättigheten att inte välja också är viktig. Utöver detta undrar jag vilken funktion den lediga ”heta” stolen fyller.

Text

”Var tog det klorblekta pappret vägen?

Tänk att vitt, klorblekt papper, som verkar så rent, skitar ner mer än grått, oblekt papper som ser lite smutsigt ut. Detta är något som alla känner till idag, men så har det inte alltid varit. För inte alltför länge sedan fanns det nästan bara klorblekt papper att köpa i affärerna, men någonting hände. Plötsligt var det precis tvärtom. Kaffefilterna blev bruna, kuverten blev grå och det blev svårt att hitta vitt toapapper med små hjärtan på. Tydligen går det att förändra, men vad sätter igång processen?”

Sid 83 Malmberg, C., Olsson, A. (1999) Miljöperspektiv. Stiftelsen Håll Sverige Rent

Mina kommentarer

Detta stycke valde jag eftersom jag kan anknyta till det personligen. När jag själv började i lågstadiet hade alla våra skriv- och räkneböcker klorblekt, kritvitt papper och kraftiga, klarblå linjer och rutor. Orsaken till detta uppgavs vara att även de elever som hade nedsatt syn skulle kunna använda böckerna. Men jag minns tydligt hur dessa skarpa kontraster orsakade yrsel och huvudvärk, åtminstone hos mig. När jag sedan läst ett flertal artiklar om hur klorblekningen påverkade ekosystemet i Östersjön negativt (jag minns särkilt att gråsälar och knubbsälar och deras reproduktion var på tapeten) kände jag som åttaåring att nu fick det vara nog. Jag skrev med hjälp av min klassföreståndare ett brev till dåvarande Skolöverstyrelsen i Stockholms Län där jag berättade om vårat skolmaterial och hur hemskt jag tyckte att det var att vi inte kunde använda oblekt papper och kanske spara de kontrastrika böckerna till de elever som faktiskt hade nedsatt syn. Jag minns även att jag fick ett svar, även om jag inte minns vad det stod. Ungefär ett år senare hade alla skriv- och räkneböcker bytts ut till sådana i oblekt papper. Även om jag som vuxen inser att mitt brev med största sannolikhet inte påverkade de politiska besluten minns jag hur stolt jag var som barn över att jag hade kunnat vara med och påverka. På grund av denna händelse och mina egna erfarenheter vet jag att många barn kan känna uppgivenhet och maktlöshet över saker de läser om i tidningen, hör på nyheterna eller hör vuxna tala om. Och jag vet hur viktigt det är att ge sådana här exempel så att eleverna lär sig att i ett demokratiskt samhälle har alla stora möjligheter att påverka och bli delaktiga i beslutsprocessen. Som lärare tror jag att det är lätt att själv känna uppgivenhet ibland och därmed inte uppmuntra barnen att se ljust på framtiden och påpeka att allt går att ändra om man bara vill tillräckligt mycket. Men den läraren som genom att hjälpa mig att skriva det där brevet för 18 år sedan hjälpte mig att känna tilltro till framtiden och människans möjlighet att förändra och förändras inspirerar mig fortfarande.

Text

”Mångfald och respekt för det levande

När barnet ser en gråsugga mödosamt ta sig fram över pinnar och genom skogar av grässtrån eller upptäcker att den har grundläggande behov av mat, vatten och värme, precis som vi, kan medkänsla uppstå. Den är viktig för att skapa respekt för det levande. Genom att fascineras och förundras över livet och dess skiftningar och se saker på nära håll skapas relationer till den lilla världen. Att sticka ner näsan bland löven och känna doften av nedbrytarnas aktivitet, höra prasslet och se småkrypen är att uppleva mångfald. Man måste ner på knä, komma nära för att lära känna och förstå. Nyfikenhet och lust att upptäcka smittar av sig, dessvärre också avståndstagande och ointresse. Därför måste du som vuxen böja dig längre ner än barnet. Arbetet för en hållbar utveckling innefattar känslan för mångfaldens betydelse och respekten för det levande. Det gäller både relationen till andra människor som till naturen. Många barns tankar, åsikter och beteende måste få blomma, synas och mötas med respekt.”

Sid 98 Malmberg, C., Olsson, A. (2002) Miljömosaik. Stiftelsen Håll Sverige Rent

Mina kommentarer

”Gör som jag säger, inte som jag gör” är en devis som fortfarande har en stor roll i vuxnas relation till barn, men det är just detta texten tar avstånd till och en av orsakerna till att jag valde just detta stycke. En annan orsak är att jag tror att det är lättare att få grepp om abstrakta begrepp såsom kretslopp, ekosystem, demokrati, samspel, mm om man tidigt börjar peka på samband mellan ting. Att förklara för ett barn varför det är viktigt att respektera naturen eller andra barn kan vara svårt, men jag tycker detta stycke på ett bra sätt poängterar vikten av detta arbete. Andemeningen i stycket tolkar jag som att vi som vuxna måste föregå med gott exempel och att om vi ska kunna visa barnen hur allt levande hänger samman och varför det är viktigt med respekt för både natur och människor måste vi vara tydliga i vårt beteende. Det är genom att handla på detta sätt vi kan bygga ett långsiktigt hållbart och demokratiskt samhälle.