Litteraturseminarium 2


Människan i ett hållbart samhälle

Texter av:

Axelsson, H. "Våga lära. Om lärare som förändrar sin miljöundervisning", Doktorsavhandling. Göteborgs Universitet, Pedagogiska institutionen, 1997, (sid. 30-55)

Schnack, K. "Why focus on conflicting interests in environmental education?" Artikel, 1996, 7 sidor.

Breiting, S. "Towards a New concept of Environmental Education" Artikel, 1995, 12 sidor

Öhman, J. och Östman, L. "Hållbar utveckling i praktiken" Kapitel 1

Öhman, J. "Didaktiska reflektioner kring undervisning för hållbar utveckling" Artikel, 2003 , 3 sidor

Uppgift - läs texterna och svara på följande frågor:

1. Formulera tre frågor som du skulle vilja diskutera med andra kursdeltagare utifrån de texter som du har läst.

2. Artiklarna berör frågor kring miljöetik och undervisning i miljöfrågor. Några centrala begrepp är:

• Miljöideologier
• Natursyn
• Elevmedverkan
• Konfliktperspektivet
• Handlingskompetens
• Normerande undervisning
• Undervisning för hållbar utveckling

Definiera begreppen och redogör för resonemanget kring dem.

3. Kursplan

Läs en kursplan i något av "dina ämnen". Beskriv det stöd som du hittar för undervisning för hållbar utveckling?

Svar på uppgifterna

1. Mina tre frågor:

• Är det viktigt att som lärare enbart hålla sig till fakta eller kan det finnas någon fördel med att fantisera om hur det skulle kunna vara?
• Tänk på din mörkaste respektive ljusaste bild av framtiden. Kan du använda dig av någon eller båda av dessa i din undervisning och i så fall hur?
• Ser du någon fara i att som lärare förmedla dina egna förhoppningar och/eller farhågor till eleverna? Motivera.

2.

• Miljöideologier

Centralt i de sk "miljöideologierna" är en biocentrisk grundsyn och tanken att naturen måste skyddas och människans konsumtion ska anpassas till vad naturen tål. (Axelsson, H. "Våga lära..." sid. 37) Oavsett om man som person tror på småskalighetsmodellen (strävar efter små, självständiga samhällen), fundamentalistisk ekologi (strävar efter ett samhälle som är underordnat naturens "helhet", ofta med ett panteistiskt inslag), feministisk ekologi (betonar att mäns och kvinnors miljöbeteende skiljer sig väsentligt åt) eller någon annan miljöideologi är det viktigt att som lärare försöka hålla sig så neutral som möjligt för att sedan överlåta till eleverna själva att bilda sig en uppfattning om vad de själva tror eller inte tror på.

• Natursyn

Det sätt på vilket individen eller samhället i stort betraktar naturen, dess funktion(er) och människans plats i det hela. Natursynen har under de senaste 500 åren ändrats från att ha varit starkt påverkad av teologiska teorier, via en vetenskaplig separation av människa och natur till att numera handla mest om samspelet mellan människa/natur. På senare tid har även framtidsperspektivet blivit mycket viktigt och fokus har därmed flyttats från det historska perspektivet. Jag tror dock att det är mycket viktigt för eleverna att förstå varför historien och nutiden ser ut som den gör och vad som lett till de olika förändringarna om man på ett meningsfullt sätt ska kunna tala med dem om framtiden.

• Elevmedverkan

Man ska inte längre se eleven som en tom behållare som behöver fyllas med "sanning" utan som en viktig del i elevens egna lärande. Man ska även som lärare utgå ifrån att man kan lära sig något av eleverna. Att lära eleverna om den demokratiska processen genom att de får genomleva den är en central och, enligt mig, mycket viktig tanke.

• Konfliktperspektivet

Hela problematiken med miljöfrågor ligger i intressekonflikter mellan människa och natur. (Schnack, K. "Why focus on conflicting interests..." sid. 1). Dock förekommer inte enbart konflikter mellan vad naturen respektive människor i stort behöver utan även vad olika grupper av människor behöver (eller i vissa fall tror att de behöver), och det är ju här som lärarens roll blir ännu viktigare genom att hjälpa eleverna identifiera kärnan i problemen och ta ställning till vad som är nödvändigt och vad som inte är det.

• Handlingskompetens

Handlingskompetens handlar om att man handlar genom ett medvetet val som man kan reflektera kring och som har ett mål. (Axelsson, H. "Våga lära..." sid. 52) Genom att ge eleverna verktygen de behöver för att kunna fatta egna, genomtänkta beslut och handla därefter kan man förändra t ex miljöbeteendet "inifrån" genom en demokratisk process.

• Normerande undervisning

Det centrala i denna typ av undervisning är att genom vetenskap förändra människors värderingar och därmed även förändra normen för hur vi ska leva och utforma samhället. (Öhman, J. "Didaktiska reflektioner..." sid. 1) Denna inriktning lägger stor vikt vid vetenskap, elevaktivitet och problemlösning. Problemet med vetenskaplig "problemlösning" är dock att det förutsätter att det finns ett klart definierat "problem", och det lämnas då inte så stort utrymme för humanistiska perspektiv och värderingar.

• Undervisning för hållbar utveckling

Man har en utgångspunkt i att det vi gör idag påverkar hur andra får det i framtiden, att problematiken omfattar alla delar av samhället och man inkluderar även en moralisk och politisk aspekt. (Öhman, J. "Didaktiska reflektioner..." sid. 1) Just att man har en mer tvärvetenskaplig syn på undervisningen tror jag kan vara mycket bra eftersom det på ett tydligt sätt illustrerar att allt hänger samman - både naturvetenskap, sociologi, ekologi och ekonomi.

3. Kursplan

Kursplanen i engelska för grundskolan (inrättad 2000-07) ger väldigt lite stöd för arbetet mot ett hållbart samhälle. Dock poängteras möjligheten att tillgodogöra sig och öka förståelsen för bl a andra kulturer genom att engelska är ett språk för internationell kommunikation. Om jag som lärare skulle tolka detta skulle jag säga att kommunikation är grunden till all kunskap och all förändring. Genom att engelskan öppnar dörrar för kommunikation med människor världen över kan den ses som ett mycket viktigt verktyg i arbetet mot en hållbar samhällsutveckling.